Okej, så då har man flyttat till Wales då.. Första dagen jag kom hit så hade Marc en liten överraskning till mig, han tog ut mig på en promenad och vi gick till en park som ligger inte alls långt borta från vårat hus. Jag var helt mållös när vi kom dit, en hel park med rosor, en svansjö, en liten flod och ett jätte mysigt Café med utsikt över hela parken. Jag var minst sagt imponerad! Och inte nog med det så ligger det en enooorm jätte vacker kyrkogård med jätte gamla gravar precis vid våran gata. Den är så stor så det skulle formodligen ta i alla fall en halvtimma eller mer att gå runt hela.

Vårat hus är mysigt fast det är ganska stort. Mitt och Marcs sovrum är störst och jag har redan planer på hur jag ska fixa till det här inne för att göra det så fint som möjligt. Var på ikea redan andra dagen jag kommit hit och köpte lite småsaker. Lovar att ta ett foto när det är fixat ordentligt.

Okej, då har jag berättat lite om huset och omkring. I torsdags vandrade jag ner till stan där jag lämnade in mitt cv på diverse butiker. Verkar inte som någon nappat än så jag ska försöka gå igen i veckan och tjata lite. Det är tråkigt att inte ha någon rutin här borta på grund av att jag inte har något jobb, blir tröttsamt ganska fort. Men men, inte mycket man kan göra åt saken för tillfället, hoppas bara att något kommer upp snart så man slipper gå hemma (notera att jag kallar det hemma redan) och tråka när mannen jobbar.

Som sagt, jag lever i alla fall och jag trivs väldigt bra där jag är. Pojkvännen är underbar och tar hand om mig väl :) Får göra vissa lite besvikna nu men jag tvivlar på att jag kommer hem än på ett bra tag! Hoppas ni har det bra där hemma i alla fall, släng gärna iväg en liten kommentar så jag vet att ni saknar mig för jag saknar i alla fall er. Lots of love x

Okej, bloggen har åter igen blivit ignorerad. Jag vet, jag lovade att bättre mig, förlåt. Men det har hänt mycket under det senaste halvåret, till exempel; Jag pluggade som ett as och tog studenten med helt okej betyg, jag åkte till New York med min familj och min pojkvän, jag sa hej då till min pojkvän och till resten av mitt sociala liv flyttade ut till åselstad och började jobba/ plugga/ övningsköra, en liten tid senare fick jag körkort och bestämde datum för flytt tll Wales och det är där vi är nu i tiden.

Som ni alla kanske redan vet så har jag länge planerat att flytta till UK och eftersom att min pojkvän är bosatt i Wales är det dit det bär av. Den 4:e september tar jag flyget och flyttar (förmodligen för gott?) till min man. Och jag måste säga att det känns helt rätt, det finns ingenstans jag hellre skulle vilja vara än hos honom. Det kan låta naivt för vissa kanske men har man ett långdistans förhållande handlar det oftast om allt eller inget, och den som tycker jag är naiv har heller förmodligen aldrig träffat marc eller sett oss tillsammans :)

Självklart kommer jag sakna min familj och mina älskade vänner och ibland kommer det bli jobbigt men jag tror att vill man verkligen fortsätta hålla kontakten med någon så gör man det och UK är ju inte så långt borta, eller hur?

Jag vill avsluta detta inlägg med att informera om att jag kommer formodligen uppdatera mig mest på www.twitter.com/haneylou så för er crazy stalker människor som tycker det är roligt att veta vad jag gör 24-7 så kan man gå in där och snoka om ni saknar mig.



I am leaving. This is starting to feel like it's right before my eyes.
And I can taste it, it's my sweet beginning.

Jahopp, då sitter man här igen nu och saknar livet på andra sidan havet. Usch, jag är så sjukt trött på det här nu. Önskar att jag tog studenten idag, kunde få ett jobb i morgon och sedan skaffa lägenhet i Wales med min pojkvän där jag sedan ska leva lycklig i alla mina dagar! i really can't wait. Vem hade trott att livet skulle bli såhär för några år sedan? Minns fortfarande som om det vore igår när jag träffade Marc för första gången i London, Camden town där han spelade på blast beat med hans dåvarande band. På den tiden trodde jag inte ett skit på kärlek och jag letade definivt inte efter ett förhållande. Men ni vet ju vad de säger, sometimes love comes around and it knocks you down. Tror faktiskt att jag var kär redan efter bara några minuter av konverserande. Vem hade kunnat tro? Hannele var kär! För första gången i sitt liv. Ett och ett halvt år senare och jag är fortfarande lika kär, förmodligen dubbelt så kär och jag planerar att fortsätta vara kär i samma man i resten av mitt liv :) Jag har världens bästa pojkvän och för tillfället saknar jag honom så jävla mycket, livet är rätt orättvist ibland. Dock har jag lärt mig att aldrig ta någon för givet. För om man någonsin har saknat någon så vet man hur ont det skulle göra att förlora personen i fråga. Så ta hand om den du tycker om, det kommer jag göra <3

okej så, i julklapp fick jag en "musikal-weekend" i London av min kära pojkvän (Han känner mig allt för väl). Så för ca en vecka sedan bar det av till mitt allra käraste London för shopping och musikaler. Den första dagen var det "Thriller Live" som stod på schemat, inte som jag förväntat mig men sjukt bra endå. När jag tänker på musikaler så brukar det oftast innehålla en story, teater liksom, men den här musikalen var mer som en tribute till MJ. Sång efter sång liksom, sjukt bra dock.

Dag två var det Wicked musikalen som stod på schemat, vet inte hur länge jag längtat efter att se denna musikal och jag måste erkänna att mina förväntningar var sjukt höga. Marc hade skaffat oss riktigt bra platser jätte nära scenen och jag praktiskt taget hoppade upp och ned i min stol i väntan på att det skulle börja. Och jag kan bara säga en sak om musikalen; WICKED!! Så jävla bra, jag har aldrig i mitt liv sett något liknande. Även med skyhöga förväntningar så var jag inte en gnutta besviken. Både Marc och jag var i chocktillstånd när det var över. There's no words that can describe it! Äckligt bra, kommer definitivt se det igen nån gång i mitt liv.

I korta drag, underbar weekend, underbar pojkvän, underbar stad! x

Okej.. första julen in the uk avklarad, och jag måste säga att det varit en av de bästa på flera år. Att fira julafton på juldagen var inget konstigt heller som jag trodde. Att få alla julklappar på morgonen var nog det bästa hihi. Inte som i sverige där alla stackars barn tvingas vänta med att öppna paketen tills Kalle Anka är slut, eller om man är riktigt unlucky, efter man ätit julbord på kvällen. I alla fall, efter julklapps öppningen åkte vi alla hem till Marcs mormor för att äta julbord, vilket var över mina förväntningar. Efter att ha ätit mig så mätt att jag skulle kunnat rulla hem insåg jag att jag faktiskt inte saknade svensk julmat så mycket som jag trodde (Yep I said it.)

Dagen efter juldagen var det boxing day och tid för alla att gå ut och stanna ute hela natten tills man somnar under ett bord. Me lovesss ittt! Träffade massa trevligt folk och lyckades skaffa mig lite nya vänner på kuppen. Woho! ^^

Väl tillbaka i Newport nu, med två stora svarta soppåsar fulla av julklappar (I shit you not people) och biljetter till både Wicked & Thriller musikalen i London så kan jag ärligt säga att jag är sjukt nöjd med min första jul in the uk :)

Wait for the person who pursues you, the one who will make an ordinary moment seem magical, the person who brings out the best in you and inspires you to be a better person. Wait for the one who will be your best friend, who you can tell anything to, the only person who will drop everything to be with you at any time no matter what. The person who makes you smile and laugh like no one else and when they look at you, you know how much they want you and need you. Wait for the person who wants to show you off to the world, even when you are just in sweats and a t-shirt, but appreciates it when you get dressed up for them. And most of all wait for the person who will put you at the center of their universe, because that’s where you belong.

Okej så.. detta är i princip vad som hänt under denna långa tid som jag ignorerat min blogg (som jag lovade att jag skulle ta tag i, jag vet). Men i alla fall, Under några veckors tid satt jag i skolan i sverige, stressad och oerhört uttråkad med mitt liv och längtade bort till något annat, något bättre. Och för ca tre veckor sedan började min praktik och jag drog iväg till Wales för att lära mig lite om att spela in musik med hjälp av min pojkvän (som för övrigt är världens bästa pojkvän) yep, i'm getting soft. Anywaysss moving onnnn, nu när jag varit här i snart en månad, lyssnat på musik från alla möjliga håll och kanter, druckit strongbow och billigt vin från spar, hängt på alla möjliga små pubar, sett några gigs, sovit.. sovit lite till, myst, träffat massa nytt folk & shoppat lite mer än jag borde börjar jag känna mig ganska hemmastadd. Men det betyder inte att jag inte saknar min familj och mina vänner, som jag förövrigt inte hört mycket från alls sen jag åkte.. (förutom Linda såklart som ringer dagligen). Jag antar att vardagen inte stannar bara för att jag inte är hemma men det skulle vara trevligt med lite livstecken från andra sidan havet..

Med det sagt ska jag nu dra mig tillbaka och göra mig i ordning för att gå och se The Guns @ TJ's. Ha det bra vänner, hör av er när ni har tid. Alla samtal är välkomna! x

Klockan är 10 minuter över 1, jag är inte speciellt trött men vet att jag borde sova. Har inte varit i skolan på en hel vecka nu när jag varit i Wales så nu måste jag vara alert i skolan om jag vill hinna ifatt igen. Inte för att jag brukar vara speciellt alert i skolan även fast jag haft en full natt med sömn men det brukar ju hjälpa.. usch, jag har inte saknat verkligheten ett dugg när jag varit borta. Att komma tillbaka till Sverige igen är kändes precis som ett slag i ansiktet, och fy fan va kallt det är också, det är inte okej..

Jag tycker att är skrämmande hur fort man kan gå från att vara så där jätte lycklig så man inte ens känner sig ledsen när man är ledsen för att man innerst inne endå är lycklig (if that made sense?) till att kliva av planet, sätta en fot i Sverige och bara känna sig totalt tom, ensam och grå. Jag vet att en del av er förstår känslan precis. Jag vet också att i mitt fall handlar det inte bara om att jag hatar sverige och vill här ifrån, sweden's not that bad ;) Det handlar om att kliva på planet och lämna någon man vet att man kommer sakna så fort man kliver av planet igen. All you clever people out there has probably already got it. Bottom line is, jag saknar min pojkvän & jag önskar att han inte var så långt borta.

Moving on, jag klarar mig. Vi alla vet att det alltid är värst om nätterna :) Jag är mega förkyld också, då brukar man bli sådär extra liten och bara känna att man behöver lite kärlek. Natten till ära dricker jag därför en varm kopp grönt te, gosar med lil' Marc (det waleska lilla fåret med rolig frisyr) & bloggar. Bästa medicinen mot dåligt humör!



You know its gonna make it that much better
When we can say goodnight and stay together

Jag välkomnar mig själv nu tillbaka till blogg världen! Nu när min älskade Louie [cameylou.blogg.se] faktiskt har lagt ner tid på att fixa & trixa med min blogg känner jag att jag måste börja ta bloggandet på lite större allvar. So here I am again, i'm back!

Okej, saker som har hänt.. Jag insåg just att den senaste gången jag var inne och skrev något roligt här var dagen innan Marc (som nu har officiellt varit min pojkvän i snart 4 månader) skulle komma till Sverige för första gången. Som ni kanske redan har förstått så gick det mycket bra ;) Efter det har jag rest fram och tillbaka till Wales, varit på semester i Grekland och festival i England, tänk vad mycket som kan hända inom loppet av bara 4 månader. Galet! Mitt liv är ganska bra just nu.

Men tillbaka till nuet nu. Just för tillfället sitter jag i Marc säng i hans rum i Newport, Wales och bloggar medans mannen sitter vid sin dator (i sin nya stol som han är barnsligt glad över) och jobbar. Ikväll ska vi förmodligen gå ut någonstans i Newport, förhoppningsvis spelar det några bra band ikväll som man kan gå och titta på.

I onsdags var vi på wizard party när Fish fyllde år. Jag hade en jätte fin trollkars hatt på mig som någon snäll människa gav till mig, men efter blivit kallad häxa ett x antal gånger av min kära pojkvän kände jag att jag inte vill ha den på mig längre. Snällt, tack!

Nu ska jag försöka få mannen att laga mig lite mat, cuz i'm no housewife. Wish me luck, love you all! Mwwwaaahhhh x

.. Jag håller fortfarande på att pilla lite i dina stil- & kodmallar och kände bara att det var tillfälle att säga tack för att du finns och du vet att jag älskar dig huh? ♥ Det finns ingen som du Lou och jag är så glad att jag har dig. Som sagt; tack för att du finns älskade Louie'mine och tack för att du är en av de bästa vännerna jag någonsin haft.

(Och ha det bäst i hela vida världen i Wales nu ;> Hälsa Marc att jag väntar här på honom på höstlovet, hih).
With love, Din Lou.

Tjuu! Ville bara dela med mig av dagens låt on repeat, har haft lektion i snart tre timmar och jag har hunnit göra sjukt mycket. Känns underbart att få några saker off my chest liksom. Så många arbeten som jag hunnit klart med idag har jag inte ens gjort under hela terminen. Sjukt! Oh well, tillbaks till dagens låt on repeat! Gillade den här låten för några år sedan men jag har inte lyssnat på den så mycket nu. Men idag kom den upp på min spotify lista och har suttit på repeat sedan dess. Me liiiikes! ;)

Yes, hello! Jag vet att jag suger på att blogga. Kan delvis vara för att jag har problem med att uttrycka mig i ord så jag har funderat lite och jag borde nästan börja lägga upp musik för hur jag känner mig. Musik är så mycket lättare att förklara, en låt kan säga mig mer än alla ord i världen. Idag har jag lyssnat massor och ännu mer på Håkan Hellström och insett hur sjukt mycket jag beundrar den människan. Det finns inget som med sånn känsla kan förmedla ett budskap som han, han låtar betyder liksom allt och ingenting samtidigt. Jag önskar helhjärtat att jag kunde skriva låtar som den människan. jag brukar (in my spare time) sitta och översätta hans låtar till engelska och även på engelska är människan ett geni, om han ville skulle han kunna göra ett helt album bara på engelska och bli sjukt stor i restan av världen. Men och andra sidan trivs nog sverige bra med att ha honom för oss själva :)

Den här cover låten av som Moneyroter gjort på Håkan Hellströms, brännö serenad, hittade jag nyss på youtube och om jag inte var i mitt klassrum nu fullt med folk skulle jag nog gråta, THAT'S WHAT I CALL FEEEEELING PEOPLE!  Lyssna och njut!

God kväll (natt)! Idag var en dag som alla andra, skolan på förmiddagen med nationellt prov i engelska. Det gick ganska bra faktiskt men jag har ju fått träna ganska mycket den sista tiden dock ;) Resten av dagen har spenderats fikande med diverse vänner, sjukt mysigt! Saknar min Louies dock, vart är du? Vi behöver ses, snarast! Jag behöver some quality time med min fru ;(

Senare på kvällen blev det världens bar. Öl kannor, trevligt sällskap och utlandssamtal for the win alltså. Varför gå ut och skämma ut sig för random people när man kan sitta med sina nära och kära och mysa? Jag tror jag har hittat en ny hobby! Jag är trött på krogen, har varit där sen jag var 14 eller något? It's getting pretty old actually. Att ta en (eller 10) bärs med vänerna känns så mycket mer värt nu för tiden. hmm, undrar om jag får vuxen poäng för detta uttalande?

Har jag nämnt att jag är ganska onykter förresten? inte? okej! Då var det inget i sånt fall :)
Nu ska jag sova och drömma söta drömmar om söta saker, g'night friends! x

Okej, long time no see! Jag har varit i London sen i fredags, underbaaaart! Det kändes som att komma hem igen, jag vet att det låter konstigt med tanke på att sverige är mitt riktiga hem? Men känslan att gå av planet i London och känna alla lukter och se alla saker man saknat kallade tillbaks så sjukt många minnen som man glömt under den mörka vinter-tiden i sverige. Four days of total happiness! Ingen svensk fungerande telefon har jag haft heller så resten omvärlden har varit on hold. Så jävla skönt, fan va jag behövde den där weekend resan. Att komma tillbaka till sverige igen kändes som ett jävla slag i magen, norrköping måste ha stått stilla sen jag åkte. Det första man möts av när man kommer hem är regn, folk man ser varje dag ser man på precis samma ställe som förut, göra exakt samma sak som de gjorde innan jag åkte. Det händer inget här.. Jag behöver något annat i mitt liv nu, ombyte förlänger livet sägs det ju. Orkar inte gå omkring i cirklar längre, samma sak varje dag, samma rutiner, samma folk, samma problem. Missförstå mig inte för jag är inte deprimerad på något sätt, bara längtar efter att något ska hända snart. Känns som att skolan och den här staden bara är en road block på vägen som hindrar mig från att gå någon annan väg. Jag vill göra så många saker och livet är för kort för att bara sitta och drömma, i need to get away, far awaaaaaay! Ett år kvar nu vänner, sen jävlar :)

Okej, nu när jag har sagt vad jag ville säga så kan jag byta ämne och berätta att klockan är halv två och jag är fortfarande kvar i skolan, trotts att jag slutade klockan elva idag! Nu ska det pluggas ifatt med allt jag ligger efter i (vilket är en jävla massa tyvärr). Oh well, better late then never huh? På talk om inget så vad gårdagen mycket intressant hmm.. jag måste sluta vara uppe så sent om nätterna, jag vet inte vad jag gör när jag är trött. men som sagt, intressant eller något... haha. Nu ska jag plugga dudes, have a great day x

Morniiiing! De senaste (3?) dagarna i mitt liv har varit lite upp och ned, utan någon jätte speciell anledning egentligen. Förlåt till alla mina vänner som har fått stå ut med mig, oftast brukar jag lägga på ett poker face när jag känner mig så där för att slippa sympati och annat larv som får mina vänner på dåligt humör. Alla ni som känner mig väl vet ju att "tycka synd om sig själv syndromet" inte brukar vara min stil, men som sagt, har inte mått mitt bästa nu. Ska börja äta mer vitaminer och järn tabletter och hoppas på att det botar mitt depp-koma.

Igår när jag kände mig mest som en grönsak bestämde jag mig iaf för att gå ut och springa för att rensa huvudet lite och jag måste faktiskt säga att det var så sjukt skönt. Jag tror det är tack vara den lilla turen runt strömmen jag mår så mycket bättre idag. Jag känner mig piggare och fräschare och jag har också kommit till insikt att livet faktiskt inte är bättre än vad man gör det till. Jag får fokusera på att skolan faktiskt snart är slut och att juni är nära :)

Hola! Denna helg har varit trevlig, bara massa mys med nära vänner. I fredags var vi hemma hos Tore och Linda för att surprisa en Linda med tjejkväll, kvällen fortsatte sedan på svea och avslutades sovandes bredvid en my little pony hemma hos Mallan, myyyyys! Dagen där på (Lördagen) var jag dock inte lika peppad på livet, vin kan vara jävligt förrädiskt... Därför spenderades hela förmiddagen halv-sovandes i wasaparken med skabb-vindruvor och loka smultron lime/ citron? Fail-Becca joinade oss lite senare också kanske ska meddelas, hon agerade täcke till mig då det blåste lite kallt denna dag. Fett skönt! På tal om fail-Becca förresten så fyller hon förresten år idag, SJUTTON fucking år alltså. Galeeet, det är ju nästan så att jag får ålderskris åt hennes vägnar. Nu är hon ju nääääästan myndig. Mwahahaha, F for failiure! Hoppas hon läser detta.. you know i love to death baby! Grattis på födelsedagen! Nu ska jag plugga... jag vet! Hela världsbilden förändrades just! huhu, hare bra babes!