Klockan är 10 minuter över 1, jag är inte speciellt trött men vet att jag borde sova. Har inte varit i skolan på en hel vecka nu när jag varit i Wales så nu måste jag vara alert i skolan om jag vill hinna ifatt igen. Inte för att jag brukar vara speciellt alert i skolan även fast jag haft en full natt med sömn men det brukar ju hjälpa.. usch, jag har inte saknat verkligheten ett dugg när jag varit borta. Att komma tillbaka till Sverige igen är kändes precis som ett slag i ansiktet, och fy fan va kallt det är också, det är inte okej..

Jag tycker att är skrämmande hur fort man kan gå från att vara så där jätte lycklig så man inte ens känner sig ledsen när man är ledsen för att man innerst inne endå är lycklig (if that made sense?) till att kliva av planet, sätta en fot i Sverige och bara känna sig totalt tom, ensam och grå. Jag vet att en del av er förstår känslan precis. Jag vet också att i mitt fall handlar det inte bara om att jag hatar sverige och vill här ifrån, sweden's not that bad ;) Det handlar om att kliva på planet och lämna någon man vet att man kommer sakna så fort man kliver av planet igen. All you clever people out there has probably already got it. Bottom line is, jag saknar min pojkvän & jag önskar att han inte var så långt borta.

Moving on, jag klarar mig. Vi alla vet att det alltid är värst om nätterna :) Jag är mega förkyld också, då brukar man bli sådär extra liten och bara känna att man behöver lite kärlek. Natten till ära dricker jag därför en varm kopp grönt te, gosar med lil' Marc (det waleska lilla fåret med rolig frisyr) & bloggar. Bästa medicinen mot dåligt humör!



You know its gonna make it that much better
When we can say goodnight and stay together